Kulturkrockar II

Nu är det lite mindre än en månad kvar innan vi åker hem till Sverige igen, tiden har gått snabbt och mycket har vi sett och upplevt av landet Swaziland. I ett tidigare inlägg skrev jag om kulturkrockar vi mött på och blivit allmänt förvirrade av, detta inlägg blir en part två i detta ämne.

Ett bra sätt att beskriva kulturen i Swaziland är som att beskriva Sverige på 50-60 talet i Sverige. Aga i hemmet och i skolan är en självklarhet bland annat. De gångar ämnet har kommit upp med människorna som bor här så har de alltid beskrivit och förklarat det som en effektiv uppfostran. ”Barnet lär ju sig att inte göra om det om den känner att det gör ont…” Detta är ett av argumenten till att det är en bra sak, vilket jag förstår logiken med men tycker även att det är en brist i kommunikationen om man måste slå sitt barn eller sin elev för att den ska förstå det och inte förklara med ord och låta barnet ta eget ansvar över sina studier o.s.v. I samband med detta så fick jag förklarat att eleverna bli slagna av läraren om de kommer försent till en lektion. Att komma försent i sig är väl försåtligt att det är dåligt men de håller ju inte tiden till något annat i detta land…?! Aldrig till möten, de kan börja 30 min till 3h senare än vad de ska utan att det är någon som blir irriterad, komma i tid till jobbet lika så, vår granne som är ambulansförare börjar sina pass kl.: 7 på kvällen och han lunkar ofta sakta hemifrån kl. 7.25 utan någon stress… Så varför i helafriden ska det vara så viktigt att komma i tid i skolan? Smidigast? ja men det är jobbskiftet också. Läran till vuxenlivet? Ne inte direkt ingen annan håller tiden… I mina ögon är det obegripligt.

En annan sak är att nästan allt vi köper här betalas med kontanter, det är bara i stor städerna som de tar kort annars så varje gång som vi handlar mat i mataffären m.m. så måste vi betala med kontanter. Detta hade såklart inte varit så stor problem om man var bara en-två personer men när man är åtta så blir det en annan summa pengar det handlar om… Som tur är så är maten ganska billig här så det är inget att jämföra med i Sverige. Tror vi köper en limpa toast för 8E , vilket är ca 5,6kr.

En sak här är hur sjukt mycket fikabröd och godis de äter här. I skolan så blir man belönad med klubbor om man svarar rätt och matsäcken består ofta av dubbelmacka med jordnötssmör, saft, en liten påse chips och en fatcake (en typ av bulle). Hyllorna i affären är fulla med bigpack med godis i alla dess former… tur är kanske att de jobbar och rör på sig genom jobbet så de blir av med energin men tvivlar på att de verkligen får bort allt. Deras tanke av vad fett är, är i sig också ganska intressant då det kan stå ”no fat” på en produkt men läser man innehållsförteckningen så står det att det är desto mera socker… och människorna i både Sydafrika och Swaziland tycker att det är jätte nyttigt.

Djursynen är också en kulturkrock som vi många gånger har stött på här. Djuren har inga känslor och är tillför att tjäna oss människor på olika sätt, ex ge oss mjölk, kött, vakta m.m. Detta skulle inte vara något problem om det inte var så att denna syn också fick några allvarliga konsekvenser. Människor här slår, slänger stenar m.m. mot/på djuren om de gör det minsta fel eller inte flyttar på sig om en människa ska fram. Detta gör att det är praktiskt omöjligt att klappa en hund här i Swaziland då alla hundar är rädda för människor och springer så fort en människa närmar sig. Så många hundar som går man svansen mellan benen så fort ägaren öppnar munnen. Det värsta jag sett dock är hur en av några killar vi spelade vollyboll med kastade en stor sten på en ko för att den stod på vägen. Detta gör en stundtals upprörd även har man förståelse av att Sverige är ett av de länder som är mest djurvänner och många gånger jämställer djurets värde med en människa.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *